Starta upprop mot dålig mat till sjuka och gamla

Maten som serveras till patienterna på sjukhusen och till de boende inom äldrevården fyller en livsviktig funktion och ska därför betraktas som en del i den medicinska behandlingen. Detta är något som vetenskapliga företrädare och Socialstyrelsen är överens om.
I skriften Näringsproblem i vård och omsorg utgiven av Socialstyrelsen år 2000 fastslås bland annat att; Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.
Trots detta så beslutar politiker inom kommunerna och landstingen att spara på kostnaderna för maten till både sjuka patienter och de äldre inom äldrevården. Maten upphandlas till lägstbjudande och transporteras hundratals mil kors och tvärs över landet och når slutkonsumenten i ett oaptitligt tillstånd som ingen frisk individ någonsin skulle acceptera som daglig föda.
För njursjuka som har dialysbehandling är dåligt näringstillstånd en vanlig orsak till hjärt- och kärlkomplikationer och för tidig död. En väl sammansatt lagad måltid ska därför betraktas som en viktig del i den medicinska behandlingen. Trots denna vetskap finns det sjukvårdshuvudmän som med klinikledningarnas goda minne har börjat att ta ut ett hutlöst pris för varje måltid som serveras till dialyspatienterna. Jönköpings län är ett sådant dåligt exempel där många dialyspatienter inte längre har råd att äta maten på dialysen eftersom de nu tvingas betala nästan 70 kronor per måltid.
Det finns landsting som sedan en tid inte längre serverar lagad mat till sina dialyspatienter. För att spara pengar serveras endast smörgåsar vid dialysavdelningarna inom Uppsala läns landsting, vilket är ett mycket dåligt alternativ.
Politikerna i både Jönköping och Uppsala borde skämmas för de försämringar som de har genomfört för de njursjuka inom sina respektive län.
På DN debatt den 20 november tar landstingspolitikern i Stockholms län Ilija Batljan (S) upp problemet med den dåliga sjukhusmaten i en välskriven artikel. Ett upprop borde snarast inledas mot landstingens och kommunernas försämringar av av den mat som serveras inom sjukvården och äldrevården.

Försäkringskassan silar mygg och sväljer kameler

Ekot har som sin huvudnyhet idag att Försäkringskassan betalar ut miljarder kronor i assistansersättning till fuskare. Upprinnelsen är att polisen i Halland har avslöjat tre fall där personer utgett sig för att vara så gravt funktionshindrade att de är i behov av personliga assistenter. Den s k vårdtagaren som fejkat sitt handikapp, assistenterna och några företagare med kriminellt uppsåt har sedan delat på bidragen som rör sig om miljontals kronor. Polisen har ytterligare 30 liknande ärenden under utredning enbart i Halland och man uppskattar att en tredjedel av alla ansökningar om assistansersättning är fejkade. Totalt utbetalar Försäkringskassan 20 miljarder kronor årligen i assistansersättning, varav mellan 6 – 7 miljarder förmodas vara beslutade på falska grunder.
Om uppgifterna i Ekot stämmer är det en stor skandal för Försäkringskassan. Enbart de tre redan avslöjade fallen är mycket allvarligt. Felaktigt utbetalade ersättningar från Försäkringskassan orsakade av fusk måste alltid behandlas med stort allvar av de rättsvårdande myndigheterna. De flesta är säkerligen överens om att straffsatserna måste sättas högt då sådana brott avslöjas. Dessutom är det en trovärdighetsfråga som är mycket viktigt för alla som har ett funtkionshinder och i behov av stöd från samhället.
Det finns dock all anledning att undra över hur det kan komma sig att Försäkringskassan underlåter att grundligt utreda behovet av verkligt stöd hos varje enskild person som söker assistansersättning. Försäkringskassans agerande i de här aktuella fallen är oförsvarligt. Med tanke på hur Försäkringskassan tillämpar de nya reglerna för sjukersättning och bemöter allvarligt sjuka människor med kränkande påståenden, påminns man om ordspråket ”svälja mygg och sila kameler”. Nyheten för dagen sänker ytterligare Försäkringskassans trovärdighet.

Skapa opinion för njursjuka

Under början av 1970-talet var det få människor i Sverige som överlevde om de drabbades av terminal njursvikt. Vi är många som minns den tiden som inte allt för avlägsen.
Idag finns dialysresurser som räcker till alla och det är få njursjuka som prioriteras bort av åldersskäl. De stora problemen för njursjuka idag ligger inom transplantationsområdet eftersom det råder allvarlig brist på donerade organ från avlidna.
Njurförbundets påverkansarbete i hela landet under drygt 40 år har bidragit till att vården fungerar ganska bra för de flesta som drabbats av en njursjukdom. Vi får trots det inte slå oss till ro. Det finns mycket som återstår och nya frågor uppstår ständigt.
Nästan en miljon svenskar har nedsatt njurfunktion, de flesta av dem har själva ingen aning om det. För att färre njursjuka i framtiden ska behöva dialys eller en transplantation måste upptäckten ske tidigt och en adekvat behandling mot bland annat högt blodtryck sättas in. Tyvärr tror jag att kunskapen om njurarnas betydelse för hälsan är låg hos den svenska befolkningen. Det är förmodligen lika illa hos många bland den medicinska professionen inom primärvården att tidig upptäckt och behandling av nedsatt njurfunktion kan hjälpa människor att slippa dialys i framtiden.
Svenska folket behöver upplysning om njurarnas betydelse för hälsan på samma sätt som de kampanjer som bedrivs om hjärtsjukdomar och cancerdiagnoser.